Juverinflammation, en vanlig och besvärlig sjukdom, vad är det som gör att kor drabbas?
De flesta juverinflammationer orsakas av bakterier som kommer in i juvret och växer till där.
Grundorsaken till att kor drabbas av mastit varierar, men ofta beror det på att kons motståndskraft (immunförsvar) är nedsatt eller på rent mekaniska skador.
Vanliga orsaker är
- skador på spenarna, antingen tydliga som till exempel ett spentramp, men vanligare är att skadan inte är lika tydlig. Mindre tydliga spenskador kan bland annat orsakas av ovarsam mjölkning, fel vacuumtryck eller slitna spengummin.
- dålig hygien på foder och vatten, bakterier och och eller mögelgifter i foder och vatten kan orsaka rubbningar i våmfloran. En rubbad våmflora påverkar kons immunförsvar negativt och ökar risken för att kon ska drabbas av sjukdom, däribland mastit.
- alla typer av stress, till exempel i samband med och tiden efter kalvning, vid brunst, vid byte av rutiner eller foder, djurförflyttningar mm. Helt enkelt när det händer lite för mycket i kons liv för att hon ska vara nöjd.
Var kommer bakterierna ifrån?
1. Miljöbundna bakterier En del mastitbakterier har ladugårdsmiljön som hemvist. Några av dem är tarmbakterier medan andra är jordbakterier från utemiljön som kommer in i ladugården, främst via träprodukter som spån av olika slag. De här bakterierna kallas för miljöbundna bakterier. Exempel på sådana bakterier är E coli, Klebsiella och Strept uberis. För att undvika att de bakterierna orsakar inflammationer bör god hygien hållas där korna går och ligger. Eftersom spenkanalen är öppen ett tag efter mjölkning bör korna stå upp under den tiden. Det kan vara en bra åtgärd att utfodra efter mjölkningen för att hindra korna från att lägga sig ner och minska risken för att bakterier tar sig in i spenkanalen. Det är lika viktigt att se till att korna är friska och har bra motståndskraft eftersom dessa bakterier finns naturligt i miljön.
2. Kobundna bakterier Den andra gruppen trivs bäst i kojuver och sår. De här bakterierna kallas för smittsamma eller kobundna bakterier. Exempel på sådana bakterier är Stafylokocker (exempelvis Staf aureus) och Strept agalactiae. För att undvika smittspridning bör stort fokus läggas på att hindra de sjuka korna från att smitta de friska. Ofta fungerar det bra att gruppera djuren om det är möjligt och att gallra bort kor som bär smitta. Ibland kan du använda juverhälsoklasserna som en grov mätare på om kon har en smittsam infektion, men för att vara säker på att du inte gör dig av med fel djur behövs bakterieodling via mjölkprov.